"Världens bästa helg?"
Sa jag i Fredags efter Brobergs aaapsköna seger mot Vetlanda... Överlycklig var jag då!
Det enda som vägde tungt var Öppet hus på lördag förmiddag men det gick snabbt över och man kunde koncentrera sig på kvällen när Jag, Lotta och Sanne skulle till Bollnäs och partaja lite...
Dock fick jag lite ont i magen på eftermiddagen men gick å la mig och sov en stund men det blev liksom bara värre och värre, Men jag åkte till Bollnäs med tjejerna och jag hade ganska kul faktiskt... Inte för jag minns så mkt av det nu men... Sen kom Lottas snälla pappa och hämtade oss och magen kändes som 10 svåra år och inte kunde jag sova heller, trots att klockan va 5 på morron!
Magen ville inte ge upp på söndagen heller, så runt klockan 1 kunde jag knappt stå upp.. Det blev sjukan nästa och ta massa prover å grejer... Det var Blindtarmen! Helvete tänkte jag... jag vill väl inte få cp-ärret på magen... FANFANFAN!
Sedan bar det av till Hudik och ta massa prover där, jag tror aldrig det tagit så lång tid att åka till Hudik.. Kändes som 5 timmar... Kom väl dit runt 4... Kom in årets snygging som var läkare där, tack för det! :)
Klockan 6 låg man på operationsbordet... så det var snabba ryck! Sen vaknade jag, fick bo på barn-avdelningen... Jäkla nice faktiskt... Mådde svin-illa.. Men jag överlevde... Sitter här nu i min egen säng (Ligga är inte att tänka på just nu, man tar sig inte upp) och har det ganska skönt faktiskt... Jag skiter i om jag har värsta ärret på magen.. Jag är bara nöjd att blindtarmsjäveln är borta... För så ont som jag hade i Söndags går inte att jämföra med något annat i mitt liv!
Eftersom det här blev en sådan sorglig historia så kan jag ju bjuda på lite humorbilder från sjukhuset....
Jag Bodde i Lilleskutt-rummet
Och jag såg ut som ett slakt...
Det enda som vägde tungt var Öppet hus på lördag förmiddag men det gick snabbt över och man kunde koncentrera sig på kvällen när Jag, Lotta och Sanne skulle till Bollnäs och partaja lite...
Dock fick jag lite ont i magen på eftermiddagen men gick å la mig och sov en stund men det blev liksom bara värre och värre, Men jag åkte till Bollnäs med tjejerna och jag hade ganska kul faktiskt... Inte för jag minns så mkt av det nu men... Sen kom Lottas snälla pappa och hämtade oss och magen kändes som 10 svåra år och inte kunde jag sova heller, trots att klockan va 5 på morron!
Magen ville inte ge upp på söndagen heller, så runt klockan 1 kunde jag knappt stå upp.. Det blev sjukan nästa och ta massa prover å grejer... Det var Blindtarmen! Helvete tänkte jag... jag vill väl inte få cp-ärret på magen... FANFANFAN!
Sedan bar det av till Hudik och ta massa prover där, jag tror aldrig det tagit så lång tid att åka till Hudik.. Kändes som 5 timmar... Kom väl dit runt 4... Kom in årets snygging som var läkare där, tack för det! :)
Klockan 6 låg man på operationsbordet... så det var snabba ryck! Sen vaknade jag, fick bo på barn-avdelningen... Jäkla nice faktiskt... Mådde svin-illa.. Men jag överlevde... Sitter här nu i min egen säng (Ligga är inte att tänka på just nu, man tar sig inte upp) och har det ganska skönt faktiskt... Jag skiter i om jag har värsta ärret på magen.. Jag är bara nöjd att blindtarmsjäveln är borta... För så ont som jag hade i Söndags går inte att jämföra med något annat i mitt liv!
Eftersom det här blev en sådan sorglig historia så kan jag ju bjuda på lite humorbilder från sjukhuset....
Jag Bodde i Lilleskutt-rummet
Och jag såg ut som ett slakt...
Och Nej, Det var inte Världens bästa helg det här, kanske du förstod! :)
Kommentarer
Trackback
