Julbitterheten i Umeås utkant.

Sedan vi träffades senaste gången,
har mycket hänt som gjort mig nedgången.
Först började jag på jobbet i högsta farten,
var inte beredd på den (knepiga) starten.
Men nu har det blivit bra igen,
och bättre blir det, har jag på känn.
Sen har jag varit här i Umeå helt allena,
då Niklas till hälsingland har skena.
Ikväll är det julfest och jag är inte pepp,
men jag ska festa och inte hänga läpp.
Men nu vill jag hem till Trönö och hänga,
inte sitta här i Ume och blänga.
Sen skulle jag komma på en lämplig present,
så jag på hela jäkla stan har ränt.
Hittade inget bra och skoj,
jag skulle lika gärna kunna ge bort en livboj.
Men nu ska jag inte va bitter och inte va mes,
så baj baj, så kanske vi ses.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0